Min syster ska separera. Efter 12 år och ett barn ska de gå skilda vägar och det är så sorgligt, och samtidigt kanske bra. Bra för att ingen av dem mått så bra den senaste tiden men sorgligt för att någonting tar slut. Det blir liksom aldrig detsamma igen. Jag vill och hoppas att min ex-svåger och vi kan fortsätta ha en bra relation. Det tror jag nog att vi kan bara allting får lägga sig lite grand. Jag tänker på dem flera gånger varje dag och skulle vilja lösa alla deras problem. Tyvärr sträcker sig inte min kompetens så långt men är man problemlösare så är man. Önskar dem i alla fall all styrka och kraft de kan behöva för att ta sig igenom den närmsta tiden.

 

Har idag varit utomhus för första gången på en vecka. Tidernas värsta halsfluss däckade mig under större delen av veckan som gått. Fick gå tillbaka till läkaren efter fem dagar med penicillin och få starkare grejer. Trots det tog det tre dagar till innan svullnaden började gå ner. Mellanprinsen blev sjuk i lördagskväll. Tack och lov att man bor i bebodda trakter med jourcentraler som är öppna dygnet runt. Han hade öroninflammation OCH halsfluss. Penicillin till honom också. Vi får väl se hur det går med stortjejen och lillfisan. Maken åker till Tyskland i morgon och blir borta tre dagar. De väntar säkert med att bli sjuka tills dess...

 

Vi skulle ha åkt till Ullared idag. Barnvakt var fixad och allt. Nu blev det inte så men vad säger världens bästa föräldrar som bor 12 mil bort då. Jo, att de kan komma ner nästa torsdag och passa barnen så vi kan åka på fredagen. Puss, säger jag. De är ju underbara.